Med full fart på de elektroniska vägarna

I veckan träffade jag Malin Stråhle för en intervju till nästa nummer av Internetworld. Intervjun handlade om Marianova.se där hon är vd. Men det är en annan historia.

Malin Stråhle berättade också för mig om en resa hon gjorde 1995 för att ta reda på hur ”IT förändrade vårt sätt att leva och verka”.

1995 åkte Malin Stråhle, tillsammans med tre vänner, bil över den amerikanska kontinenten. De kallade resan Route 95 (det här vet säkert många av er om, men för mig som fortfarande gick på gymnasiet, i första ring, 1995 så var Route 95 något nytt). Den började i Los Angeles i slutet av juni och slutade i New York i början av augusti. Syftet med resan var att med egna ögon se hur långt de amerikanska universiteten hade kommit med informationsteknologi som till exempel datoriserad undervisning. Och PR-faktorn var hög. Route 95 uppmärksammades stort i medierna och bland annat sponsrade Saab tjejerna med en bil.

Jag hittar en gammal text här. Och en av slutsatserna tjejerna drog från resan var:

”E-mail har fått en nyckelfunktion och är den nätverkstjänst som används mest. Det är ett snabbt och effektivt sätt att kommunicera, både inom och utanför universiteten. Intressant är att e-mail har ändrat relationen mellan lärare och studenter i vissa avseenden. Studenterna får lättare tag på sin upptagna professor via e-mail och kan få ett snabbt svar. Å andra sidan kan professorn gömma sig bakom sin e-mailbox istället för att finnas tillgänglig på sitt rum. Gruppövningar kan ske i ”chatgroups”, där handledare och studenter diskuterar givna ämnen genom sina datorer. Det är dock viktigt att komma ihåg att den nya tekniken är ett komplement, ingen ersättning för de metoder som redan finns.”

Sätten på hur man kommunicerar digitalt fanns redan då, om än outvecklade.

Under vägen skrev de en ”multimediadagbok” (dåtidens blogg) och väl tillbaka i Sverige avslutade de projektet med en bok, ”Route 95 – Med hela världen som mötesplats”. Sommaren efter gjorde tjejerna en ny resa med liknande mål, men den här gången i Sverige och resan kallade de E96. Det hann aldrig bli någon bok för Malin Stråhle åkte till San Francisco, startade ett konsultbolag (tillsammans med en av de andra tjejerna som var med på Route 95 och E96) och jobbade med strategier för IT-projekt under sju år.

Undra om man skulle kunna göra en liknande resa idag? Troligen inte med samma uppmärksamhet som tjejerna fick. De hade precis rätt timing – när allt började. Och Malin Stråhle träffade en hel del intressanta människor på vägen. Vissa av dem hennes vänner än idag, som Howard Rheingold för att nämna en.